Liknelsen om den rike & hans lador

Liknelsen om den rike och hans lador

Någon i hopen sade till honom: ”Mästare, säg åt min bror att dela arvet med mig.”  Han svarade: ”Vem har satt mig till att döma eller skifta mellan er?”  Och han sade till dem: ”Akta er för allt habegär. En människas liv beror inte av överflöd på ägodelar.”  16Sedan gav han dem en liknelse: ”En rik man hade fått god skörd på sina jordar.  17Han tänkte för sig själv: ’Vad skall jag göra? Jag har inte plats för hela skörden.’  18Han sade: ’Så här skall jag göra. Jag river mina lador och bygger större så att jag får rum med säden och allt annat jag äger.  19Sedan kan jag säga till mig själv: Nu min vän är du väl försörjd för många år framåt. Du kan vila ut. Ät, drick och roa dig.’  20Men Gud sade till honom: ’Din dåre, i natt skall ditt liv tas ifrån dig, och allt du har lagt på hög, vem skall få det?’  21Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud.”

workingpreacher

workingpreacher - bondens funderingar

Funderingar om Howard Hughes & girighet - bible.org

lectionary.org

Femtonde söndagen efter trefaldighet

An invitation to the weary and burdened (11:28–30). With an invitation found only in Matthew’s Gospel, Jesus, who alone reveals the Father and the divine plan of redemption, calls out, “Come to me, all you who are weary and burdened, and I will give you rest.” Jesus had called Peter and Andrew with a similar expression (4:19), but there it was (lit.) “Come after me,” while here it is “Come to me,” a tender call to intimacy with him for all those who are weary and burdened. “Weary” evokes the image of persons exhausted from their work or journey, while “burdened” indicates persons weighted down with heavy loads. They are like the crowds whom Jesus said earlier are harassed and helpless, like sheep without a shepherd (9:36).

He extends the invitation by saying, “Take my yoke upon you and learn from me, for I am gentle and humble in heart, and you will find rest for your souls.” The “yoke” (zygos) was the wooden frame joining two animals (usually oxen) for pulling heavy loads; this image was used metaphorically to describe one individual’s subjection to another. In that latter sense, the yoke is a common metaphor in Judaism for the law: “He that takes upon himself the yoke of the Law, from him shall be taken away the yoke of the kingdom [troubles from those in power] and the yoke of worldly care; but he that throws off the yoke of the Law, upon him shall be laid the yoke of the kingdom and the yoke of worldly care.”

Jesus’ invitation is in stark contrast to the religious burden of Pharaisism or the militaristic burden of foreign oppressors. His yoke—a metaphor for discipleship to him—promises rest from the weariness and burden of religious regulation and human oppression, because it is none other than commitment to him. His disciples learn directly from him. As the messianic inaugurator of the kingdom of heaven, Jesus offers rest in himself for their souls through his authoritative understanding of God’s truth. His yoke will bring true learning, which takes us back to the Sermon on the Mount, where he declares that has come to fulfill the Law. To learn from Jesus is to learn from his revelation of what the Law truly intends (cf. 5:17–48).

As complicated as life may become, discipleship is at heart simply walking with Jesus in the real world and having him teach us moment by moment how to live life his way.

Bible.org - bra funderingar


Yngve Kalins predikan

Abrahamsbergskyrkan 2007

Appar & hemsidor till konfirmandlektioner

På Facebook skapar vi våra egna profiler och berättar om vad vi gör, vad som händer i våra liv och så vidare. Via någonting som heter Fakebook, kan man göra samma sak, men välja någon biblisk figur istället. LÄNK HÄR

Att skicka SMS är ett vanligt sätt att kommunicera idag, men hur skulle det låta om 2 personer i Bibeln skulle SMS:a med varandra, t.ex. Kain & Abel? LÄNK HäR

Twittra är ett roligt sätt att microblogga - vad skulle en historisk person välja för händelser till en tweet? LÄNK HÄR

Att göra korsord är ett stimulerande sätt att närma sig en berättelse - man kan välja personer, platser, händelser m.m. LÄNK HÄR

Gamification eller spelifiering är ett intressant begrepp som handlar om att ta in spel i undervisningen. Här är ett spel som jag spelat några gånger med konfirmander - mot alla odds.
Du får fly från ditt hemland och blir utsatt för olika val som leder antingen till fängelse eller vidare.
Motallaodds

Gen-etik - inte provat, men verkar spännande
"I spelet befinner man sig femton år framåt i tiden och deltagarna utgör den kommitté, som ska godta eller avvisa olika förslag om vad man ska göra med gentekniken":
LÄNK HÄR

För äldre ungdomar om relationer från BRÅ.
Spelet om Claes & Eva, skolans coolaste par - om våld och hot i kärleksrelationer. Ej provat.
LÄNK HÄR

3:e söndagen efter trefaldighet - förlorad & återfunnen

div 

Evangeliet enligt Lukas kapitel 15, vers 8 - 10

Eller om en kvinna har tio silvermynt och tappar bort ett av dem, tänder hon då inte en lampa och sopar hela huset och letar överallt tills hon hittar det? Och när hon har hittat det samlar hon väninnor och grannkvinnor och säger: Gläd er med mig, jag har hittat myntet som jag hade förlorat. På samma sätt, säger jag er, gläder sig Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig.”

Kommentarer:
Martin G. Collins på bibletools

En liknelse till kvinnorna som stod där och lyssnade...

 Finding lost "sheep" and missing "coins" is a disciple's priority. Jesus involved himself with sinners; so should disciples.

Her lighting the lamp may be symbolic of Jesus being the light of the world as He said “I am the light of the world. Whoever follows me will not walk in darkness, but will have the light of life”(John 8:12) and this life leads to eternal life.

resources

This is the splendid, marvelous, most glorious act in the history of the universe. God seeks sinners and rejoices when they are found. He is not content for any sinner to be away from Him: “. . .He is patient with you, not wanting anyone to perish, but everyone to come to repentance” (2 Peter 3:9). 

Pingsten 2016

Evangeliet enligt Johannes kapitel 14, vers 15 - 21

Om ni älskar mig kommer ni att hålla mina bud. Jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan hjälpare, som skall vara hos er för alltid: sanningens ande. Världen kan inte ta emot den, eftersom världen inte ser den och inte känner den. Men ni känner den, eftersom den är kvar hos er och kommer att vara i er. Jag skall inte lämna er ensamma, jag skall komma till er. Ännu en kort tid, sedan ser världen mig inte längre, men ni skall se mig, eftersom jag lever och ni kommer att leva. Den dagen skall ni förstå att jag är i min fader och ni i mig och jag i er. Den som har mina bud och håller dem, han älskar mig, och den som älskar mig skall bli älskad av min fader, och jag skall älska honom och visa mig för honom.

Kommentarer:

workingpreacher - bra engelsk sida med kommentarer

workingpreacher - en annan bra kommentar

Lectionary.org - engelsk sida - exegetiska funderingar

Apostlagärningarna 2:1-11

När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem. I Jerusalem bodde fromma judar från alla länder under himlen. När dånet ljöd samlades hela skaran, och förvirringen blev stor när var och en hörde just sitt språk talas. Utom sig av förvåning sade de: ”Men är de inte galileer allesammans, dessa som talar? Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål talas? Vi är parther, meder, elamiter, vi kommer från Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, från Pontos och Asien, från Frygien och Pamfylien, från Egypten och trakten kring Kyrene i Libyen, vi har kommit hit från Rom, både judar och proselyter, vi är kretensare och araber — ändå hör vi dem tala på vårt eget språk om Guds stora gärningar.”

Hur vi möter Anden - engelsk kommentar

Midfastosöndagen

Evangeliet enligt Johannes kapitel 6, vers 24 - 35
När folket nu upptäckte att Jesus inte var där och inte heller hans lärjungar steg de i båtarna och for över till Kafarnaum för att leta efter Jesus. De fann honom där på andra sidan sjön och frågade honom: ”Rabbi, när kom du hit?” Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger er: ni söker inte efter mig därför att ni har fått se tecken utan därför att ni åt av bröden och blev mätta. Arbeta inte för den föda som är förgänglig utan för den föda som består och skänker evigt liv och som Människosonen skall ge er. Ty på honom har Fadern, Gud själv, satt sitt sigill.” De frågade då: ”Vad skall vi göra för att utföra Guds verk?” Jesus svarade: ”Detta är Guds verk: att ni tror på honom som han har sänt.” De sade: ”Vilket tecken vill du göra, så att vi kan se det och tro på dig? Vad kan du utföra? Våra fäder åt mannat i öknen, så som det står skrivet: 'Han gav dem bröd från himlen att äta.' Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger er: Mose gav er inte brödet från himlen, men min fader ger er det sanna brödet från himlen. Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv.” De bad honom då: ”Herre, ge oss alltid det brödet.” Jesus svarade: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta.



En något längre och en något kortare filmatisering av samma bibelställe. Det är intressant med filmatiseringar då de fungerar som en visuell bibeltolkning och en gestaltning av när- och fjärrkontexten


Petrus första brev kapitel 2, vers 1 - 3 Lägg därför bort allt slags ondska, falskhet och förställning, avund och förtal. Som nyfödda barn skall ni längta efter den rena, andliga mjölken, för att växa genom den och bli räddade. 'Ni har ju fått smaka Herrens godhet.'

Fakta om första Petrusbrevet

Vers 2 engelsk kommentar

Septuagesima ~ Nåd och tjänst

Om ni har en tjänare som plöjer eller vallar får, säger ni då till honom när han kommer hem från ägorna: Gå genast och slå dig ner vid bordet. Nej, ni säger: Gör i ordning maten åt mig, fäst upp dina kläder och passa upp mig medan jag äter och dricker; sedan kan du själv äta och dricka. Inte får tjänaren något tack för att han gör vad han är ålagd. På samma sätt med er: när ni har gjort allt som åligger er skall ni säga: Vi är odugliga tjänare, vi har bara gjort vad vi är skyldiga att göra.”



Kommentar på engelska om Luk 17:7-10

working preacher




Jag tackar min Gud var gång jag tänker på er, alltid, i alla mina böner för er alla. Och det är med glädje jag ber för er: ni har varit med i arbetet för evangeliet ända från första dagen, och jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk hos er också skall fullborda det till Kristi Jesu dag. Det är som sig bör att jag tänker så om er alla. Jag har er ju i mitt hjärta; både när jag bär bojor och när jag försvarar och befäster evangeliet delar ni allesammans nåden med mig. Gud kan vittna om att jag längtar efter er alla med Kristi Jesu ömhet. Och min bön är att er kärlek ständigt skall växa och bli rik på insikt och urskillning, så att ni kan avgöra vad som är väsentligt och stå rena och skuldfria på Kristi dag, fyllda av den rättfärdighet som är frukten av Jesu Kristi verk, Gud till ära och pris. 

Predikan

easy english commentary philipppians




När Gud såg vad de gjorde, att de upphörde med sin ondska, avstod han från det onda han hotat dem med; han lät det inte ske. Då blev Jona mycket missnöjd. I vredesmod bad han till Herren: ”Herre, var det inte det jag trodde redan där hemma? Det var därför jag ville fly till Tarshish förra gången. Jag visste ju att du är en nådig och barmhärtig Gud, sen till vrede och rik på kärlek, beredd att ångra det onda du hotat med. Så ta mitt liv, Herre, det är bättre för mig att dö än att leva.” Herren sade: ”Har du skäl att vara vred?” Jona lämnade staden och slog sig ner öster om den. Där byggde han sig en hydda, så att han satt i skugga medan han väntade på att få se hur det skulle gå med staden. Herren Gud lät nu ett kurbitsträd växa upp över Jona; det skulle skugga hans huvud och befria honom från hans missnöje. Jona blev mycket glad över kurbitsen. Men i gryningen nästa dag lät Gud en mask angripa trädet, och det vissnade ner. Och i soluppgången lät Gud en glödhet östanvind blåsa. Solen brände Jonas huvud, han var nära att svimma och önskade sig döden. ”Det är bättre för mig att dö än att leva”, sade han. Då frågade Gud honom: ”Har du skäl att vara vred för kurbitsens skull?” Jona svarade: ”Jag har alla skäl i världen att vara vred.” Herren sade: ”Du bekymrar dig för ett träd som du inte har lagt ner något arbete på och som du inte själv fått att växa, som kom till på en natt och försvann på en natt. Skulle då inte jag bekymra mig om Nineve, den stora staden, där det bor över 120 000 människor, som inte ens kan skilja på höger och vänster — och dessutom många djur.” 



kommentar på engelska

kommentar II på engelska